Jag har länge tänkt att jag skulle behöva klippa mig och framför allt slinga håret för att få bukt med min allt längre utväxt. Men life, as the say, happened. För lite tid och alldeles för lite pengar. Men nu sitter jag, desperat som jag är, med en ljus toning i håret i ett försök att bli lite mer representabel inför the Desperation-Day party vi ska ha på lördag. Detta trots att jag fått veta att chansen att mitt hår ens ska bli lite ljusare är ganska liten. Men jag hoppas fortfarande på det bästa. Stay tuned!
Kort uppdatering om det låga blodvärdet. Mamma ringde och ganska oroad över saken och vips hade jag lovat att kolla upp det så snart som möjligt. Så på måndag ska jag till vårdcentralen och ta lite prover. Woo friggin' hoo...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar